tisdag 10 februari 2009
Mirakel!
Min närmaste vän Maria gick bort dessa dagar för tre år sen. Känns overkligt, tänker på henne som levande. Hon var den vackraste finaste människan som jag har träffat. Och en av de få som kände mej, verkligen innan och utan. Går inte en dag utan att jag tänker på henne och saknar henne! Ia, du finns med mej alltid!
Allt är ju inte bara sorg! Min moster även min förebild och nog den som räddade mej ur ett skitliv ska ha barn! Ett mirakelbarn =). Ett barn är alltid ett mirakel men denna har lite mer guldkant över sig, inte bara för att min moster karl Henke har varit svårt svårt sjuk under detta år som har gått men även för våran släkt. Den är inte stor och den håller inte sams, är snarare bara kaos. Men nu börjar en ny generation som kan föra med sig starkare band mellan oss som faktiskt håller sams och uppskattar varandra. Så i vår kommer jag vara en stolt kusin, fast känner mej mer som en moster *skratt*.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar